Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas..

I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna.

Ett arbete om hur det är att vara en 3D artist på ett spelföretag..

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur lärare ser på smartboard och lärande. Då smartboard är ett tekniskt redskap som finns i många klassrum anser vi att det är relevant för vår yrkesroll att känna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. Vår intention har varit att undersöka i vilken grad lärare är medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att använda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen. Vi har använt oss av läroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvändande i undervisning och några relevanta lärteorier till hjälp för att förstå hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i så fall skulle kunna vara. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lärare som arbetar i grundskolans tidigare år.

En önskan finns från brödföretaget Polarbröd AB i Älvsbyn att veta om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att utvinna etanol ur gasen från bakugnarna. För detta ändamål togs prover på gasen som sedan analyserades med gaskromatografi. Proverna visade att gasen innehöll etanolånga motsvarande en volym av upp till 30 m3 etanol i vätskeform per år. De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att separera ut denna etanol undersöktes och det visade sig vara tekniskt fullt möjligt men ekonomiskt tveksamt att genomföra en sådan separering med konventionella metoder. Nya separationsmetoder under utveckling visade på betydligt bättre ekonomiska förutsättningar.

Detta examensarbete har utförts vid Linköpings universitet och behandlar automatiserad omställning av flexibel fixtur med hjälp av en industrirobot. Arbetet har gjorts inom projektet Koofix (Koordinatstyrd fixering) samordnat av Vinnova och flera ledande svenska industriföretag.Inom examensarbetet har ett tekniskt lösningsförslag på en utrustning för automatiserad omställning av flexibel fixtur med hjälp av en industrirobot arbetats fram. Lösnings förslaget har till viss del också realiserats och testats i labbmiljö.Målet med arbetet var att ta fram en fullt fungerande utrustning och metod för automatiserad omställning av flexibel fixtur med hjälp av en industrirobot. Målet har inte nåtts helt, men lösningen har blivit väl tekniskt dokumenterad och kritiska moment har testats..

Abstract This essay discusses whether or not the technical assistance given by The WTO will effect the reduction of poverty in LDCs. The liberalization of trade is considered to be one of the main forces behind economic growth and the reduction of poverty. Can trade reduce poverty?The WTO formed The Integrated Framework pro to the Doha Round in 2001 to assist the LDCs in aiding them implement the WTO's framework. Has this implementation been effective?The WTO also created The EPRP program to the Doha Round in order to create poverty reducing projects amongst developing countries.

Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskt tekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige. Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighet inför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att få svar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag och deras medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdigheter som behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkom att skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyska i yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vid mänskligt mellanhavande..

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.

Vid större olyckor och kriser kan Försvarsmaktens helikoptrar nyttjas för bland annat sjukvårds-, transport-,släck-, flygräddnings- och sjöräddningsuppdrag. Sedan 2010 är Rakel det kommunikationssystem som används av de så kallade blåljusorganisationerna (Polis, Räddningstjänst, Ambulans, etc) samt vid krisledning i Sverige. I och med införandet av Rakel tappade Försvarsmaktens helikoptrar förmågan att kunna kommunicera och samverka effektivt vid olyckor och kriser med blåljusorganisationerna. Rakel är operativt i Försvarsmakten och Helikopterflottiljen men systemet finns inte att tillgå i helikoptrarna där behovet är störst.Målet med detta examensarbete var att ta fram ett tekniskt och taktiskt underlag för att undersöka om det är möjligt att installera Rakelsystemet i Försvarsmaktens helikoptrar och undersöka behovsbilden av Rakel vid insatser av civil karaktär..

I detta dokument belyses praktisk färdighet utifrån en teknisk synvinkel. Färdigheten delas upp i mindre beståndsdelar. Dessa beståndsdelar beskrivs var för sig och på vilket sätt de bidrar till samt påverkar den praktiska färdigheten. Syftet med arbetet är att visa hur den läroprocess som eleven genomgår vid träning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlättas, genom att utgå från ett tekniskt perspektiv. Det bör betonas att praktisk färdighet studeras enbart utifrån ett tekniskt perspektiv. Det ger många möjligheter att analysera färdigheten, men synsättet ger även upphov till begränsningar avseende en total förståelse av vad praktisk färdighet är. Nedanstående arbete bör därför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som också har begränsningar i sin giltighet. Resultatet visar att praktisk färdighet kan betraktas och analyseras utifrån sina tekniska beståndsdelar.

Utvecklingen av IP-telefoni har under de senaste åren gått fort fram och idag kan en hel IP-lösning utformas efter ett företags specifika behov. Syftet med uppsatsen är att ur ett tekniskt, socialt och ekonomiskt perspektiv undersöka tre företags införandeprocess av skilda IP-lösningar för kommunikation. Detta har vi gjort genom intervjuer med personer på CC-Systems, Softcom och ICA. Vi har kommit fram till att valet av IP-lösning och dess funktioner beror på företagets verksamhet och dess behov. Företagen använder beroende av införandets omfattning och teknikens komplexitet olika strategier för att etablera tekniken i företaget och detta har gjorts olika framgångsrikt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå.

Syftet med detta arbete är att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut på trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lärare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger ? tre från musikskolan och en från gymnasiet ? och använt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrågor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar på hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner på gymnasieskolan och kulturskolan - och i så fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslärare dessa två begrepp i sin undervisning? Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring både hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen.